I Chile går man till samma gynekolog hela livet och det är till honom eller henne man ringer när man blir gravid.
– Min gynekolog i Chile är också min mammas gynekolog och han var med när jag föddes. Skillnaden mot Sverige är att han känner mig som person och som kvinna, inte bara som patient, berättar Bárbara Hewitt Agerley.
I Sverige hade hon oturen att få byta barnmorska fyra gånger under sin graviditet och hon fick känslan av att bara vara ”en till” i raden av patienter.
– Jag var på semester i Chile när jag fick veta att jag väntade barn. Då fick jag tid direkt för att göra ett ultraljud. När jag kom tillbaka till Sverige visste jag inte var jag skulle vända mig och ringde först till vårdcentralen som skickade mig vidare till mödravården. Jag var tvungen att vänta fyra veckor innan jag fick träffa min barnmorska och jag kände mig stressad över att behöva vänta till vecka 18 innan jag fick göra ett nytt ultraljud. Jag kunde inte känna bebisen och jag ville veta att den fortfarande levde.
Antalet ultraljud är betydligt färre i Sverige jämfört med i Chile liksom besöken på barnmorskemottagningen. En annan skillnad är att gynekologen i Chile är med även under förlossningen. Det ser Bárbara som en trygghet för kvinnan även om det innebär att förlossningarna ofta schemaläggs för att passa gynekologens agenda. Både kejsarsnitt och planerad igångsättning är vanligt.
I Sverige förberedde hon sig istället genom att skriva ett förlossningsbrev med önskemål inför sin förlossning. Där skrev hon bland annat att det var viktigt för henne att barnmorskan pratade engelska, men när det blev dags att föda fick hon klara sig på svenska.
– Det gjorde att jag hade svårt att förstå vad som hände under förlossningen.
Det blev akut kejsarsnitt efter 12 timmars pinvärkar och Barbara mådde psykiskt dåligt av upplevelsen.
– Nästa gång vill jag ha ett planerat kejsarsnitt.
Till nästa graviditet kommer hon också att välja en privat barnmorskemottagning och kanske en annan förlossningsavdelning.
Mötet med BVC blev en betydligt bättre upplevelse och där kände hon att hon fick bra stöd för att hantera känslorna efter förlossningen.
– I Chile finns inte samma möjligheter till det. Där säger man åt mammorna att kämpa på även om de mår dåligt.
Läs mer: Utlandsfödda gör färre besök hos barnmorskan
