Vid barnets allra första möten med böcker bekantar det sig med böckernas egenskaper och form. Det vänjer sig vid att hantera böcker. Med tiden lär sig barnet att böcker är avsedda att läsas, inte att tugga på, riva sönder eller kasta omkring. Dessutom lär sig barnet hur man fysiskt hanterar böcker: Hur man stänger och öppnar boken, vad som är upp och vad som är ner på en bok och inte minst – åt vilket håll man läser en bok.
Skrift och muntligt språk
Samtidigt övas de finmotoriska färdigheter som krävs för att vända blad i en bok. Till en början kommer barnet instinktivt att vilja gripa tag i eller röra vid föremål det ser på bilder i boken, men så småningom kommer barnet att förstå att bilder är tvådimensionella representationer av tredimensionella föremål. Barnet lär sig också att det finns ett samband mellan skrivet och talat språk och att bokstäver används för att förmedla mening.
Låtsasläsning
Barnet lär sig att koppla läsning till språk. Att exponera barnet för språk – ju mer desto bättre – är viktigt för både barnets språkutveckling och läsförmåga. ”Bokbabbling” eller att låtsas läsa, är en viktig förutsättning för att utveckla läsförmågan. Barnet lär sig att imitera ljudet av läsning, rytmen och intonationen. Barnets första babblande är ofta väldigt likt hur riktig läsning låter.
Genom den här sortens imitation blir barnet bekant med språkets struktur. Det kan vara en bra idé att uppmuntra barnet att ”läsa” för dig eller för sina dockor eller gosedjur. Om du börjar läsa barnramsor och rimsagor för ditt barn från födseln är chansen stor att de har memorerat en rad eller två, kanske en hel vers, vid två års ålder.
Känsla av att kunna
Ditt barn kommer förmodligen att ”läsa” välkända böcker på samma sätt som du. När ditt barn blir äldre kanske hen till och med säger vissa ord högt när du läser en bok som ni ofta läst tillsammans. Berättelser med upprepade verser eller avsnitt är alltid bra eftersom barnet kan förutsäga vad som kommer att hända härnäst. Det hjälper barnet att känna att det kan – kanske är det därför hen fortsätter att välja samma bok?
Att lära sig berättelsens form
Allteftersom ditt barn utvecklas blir hen alltmer skicklig på att tolka innehållet och följa med i handlingen i boken. Hen lär sig att bilderna är föreställningar av bokens innehåll, att händelserna i boken inte utspelar sig i realtid och att världen du läser om i böcker ofta är påhittad. Med din hjälp lär sig ditt barn att skilja mellan fakta och fiktion. Med tiden lär sig ditt barn att följa berättelsens flöde och upptäcker den dramaturgiska strukturen, alltså att varje berättelse har en början, en mitt och ett slut. Det finns en introduktion till karaktärerna, en beskrivning av ett problem, en lösning eller ett mål och ett resultat i slutet.
Bokstäver och ord
Med tiden lär sig barnet att använda denna kunskap tillsammans med kunskap om sin egen verklighet för att förutsäga berättelsernas handling och slut. Barnet lär sig också att känna igen bokstäver, peka på och beskriva ord och bilder samt känna igen ord.
Fonologisk medvetenhet
Slutligen lär sig barnet att tal består av språkljud och att dessa är kopplade till skriven text. Detta är vad vi kallar fonologisk medvetenhet, en viktig förutsättning för utveckling av läs- och skrivförmågan.
Kunskap
Barnet blir också bekant med det pedagogiska innehållet i böckerna, det vill säga vad böckerna förmedlar. Detta kan vara allt från kunskap om bokstäver och siffror till fakta och fiktion som ger barnet information om världen, samhället och samspelet mellan människor.
Läs också:
Sambandet mellan berättelsen och eget liv
Barnet lär sig att det finns ett samband mellan bokens innehåll och deras närmaste omgivning. Det börjar relatera berättelsernas innehåll till sig själva och de egna erfarenheterna. Barnet utvecklar också förmågan att resonera. Det lär sig att tänka kritiskt och utvärdera händelser i förhållande till sammanhanget, vilket i sin tur innebär att det använder sin omgivning som utgångspunkt när det ska lära sig att läsa.
Utgångspunkt för samtal
Boken är länken mellan dig och barnet. Den fungerar som utgångspunkt för samtal både om berättelsen och om upplevelser från verkliga livet. Barnet lär sig att läsaren (eller den som blir läst för) bidrar till att göra berättelsen meningsfull. När du och barnet pratar om en berättelse rekonstrueras den genom att ert samtal snurrar runt berättelsen.
Denna förmåga att fantisera är nära kopplad till barnets framtida läsfärdigheter. Det är du som gör att detta händer för barnet. I slutänden lär sig barnet att böcker är viktiga eftersom du tycker att de är det.
Lästid är mystid
Bland det allra viktigaste som barnet lär sig är att lässtund är något alldeles speciellt. Sådana stunder leder till större närhet, förutsägbarhet, trygghet och välbefinnande. När ni läser tillsammans har ditt barn din fulla uppmärksamhet. Ni har ett gemensamt fokus, vilket är särskilt viktigt för barnet.
Barnet lär sig att du tycker att det är intressant med böcker. När ni läser tillsammans upplever barnet att du är mentalt närvarande och att du lyssnar. Dessutom lär sig barnet att associera vissa former av beteenden med bokläsning, såsom uppmärksamhet, koncentration, självdisciplin och kanske framför allt glädje, trygghet och mys.
Hämtat från Gobokens föräldraguideserie. Ämneskonsult: Liv Engen, docent vid Universitetet i Stavanger
