Varje dag tar vi emot samtal, scrollar bland nyheter och olika sociala medier, skickar och tar emot sms och då och då kollar vi e-posten också. Redan från att barnet är nyfött får vi höra att skärmtid kan skada samspelet med barnet eftersom det påverkar kommunikationen mellan barn och föräldrar. Nu visar en studie från Linköpings Universitet att det också kan ha betydelse för barnets språkutveckling.
– Vi har länge vetat att det föräldrarna gör är viktigt för barnets utveckling, säger Anett Sundqvist. Hon är logoped och biträdande professor vid Linköpings universitet.
Tillsammans med andra forskare har Sundqvist genomfört en studie om hur föräldrars användning av digitala medier påverkar tvååringars språkutveckling. 92 barn deltog i studien där man bland annat gjorde ljudinspelningar av vad som hände hemma under en helt vanlig dag då barnet inte var på förskolan.
– Om föräldrar använder digitala medier samtidigt som de befinner sig i vardagliga situationer med barnen, får det en negativ inverkan på barnens språkutveckling, säger Sundqvist.
Ett viktigt nyckelord för att säkerställa barnets goda språkutveckling är samspel. Sundqvist förklarar att barn har ett behov och en önskan om att få uppmärksamhet, bli sedda och förstådda. Om föräldrarna tillbringar mycket tid med mobilen eller surfplattan pratar de mindre och ser inte vad barnen tittar på och pekar på. Därmed uppstår inga bra samtal där barn och föräldrar turas om att prata och har en givande dialog.
Gör upp en plan för användningen av digitala medier
Sundqvist anser inte att föräldrar ska sluta använda mobilen och surfplattan.
– Det hjälper inte att säga att digitala medier måste bort. De är här för att stanna och är en del av allt fler aspekter av vår vardag. Jag vill framför allt råda föräldrar att göra upp en plan för digitala medier. Fundera igenom hur ni själva använder digitala medier och hur ni vill att det ska vara i familjen, säger hon.
Säg till exempel att du behöver kolla telefonen.
– Då kan du säga till barnet att du bara ska se om någon har ringt. Om du ser ett obesvarat samtal från mormor kan du ta fram ett foto av mormor, låta barnet titta på bilden och kanske prata lite om mormor. Men om du tvingas berätta och förklara för barnet om olika telefonsamtal för hundrade gången samma dag, inser du kanske att du kan begränsa användningen medan du är tillsammans med barnet, säger Sundqvist.
De föräldrar som deltog i studien var välutbildade. 73 procent hade avslutat en universitetsutbildning och nio procent hade en doktorsexamen. Ändå kunde man se att omfattande användning av digitala medier hade en negativ inverkan på språkutvecklingen.
Samspel är väldigt viktigt
– För barn är samspel viktigt. Föräldrar kan läsa tillsammans med barnen och föra en dialog. Det lilla barnet lär sig snabbt att prata i tur och ordning. Först säger mamma något, sedan svarar jag, och sedan säger mamma kanske något mer. Barn tycker om det här. De behöver också höra variation i språket med olika intonation. Man måste få språket att låta roligt. ”Oj! Titta där!”
Sundqvist säger att barn behöver bearbeta intryck tillsammans med någon för att lära sig språk.
– Om man till exempel läser en bok behöver barnet att den som läser för dem ger liv åt innehållet, pratar med dem, förklarar, pekar och använder olika röstlägen. Barnet får inte samma utbyte av att någon läser en bok från pärm till pärm utan någon inlevelse eller anpassning, säger hon.
Använd upplevelser som barnet känner igen
Hon menar att det är bra att koppla upplevelser som barnet känner igen till bokens innehåll och gärna stanna upp i läsandet. Det är viktigare och ger mer än att läsa boken från pärm till pärm.
– Vi läser också ofta samma bok på olika sätt för olika barn. Vi lägger kanske tonvikten på olika saker, beroende på vilka intressen barnet har. Även åldern kan spela roll. Man kan läsa samma bok för en nio månader gammal bebis och ett tvåårigt barn. Men man kommer att prata och läsa på olika sätt, eftersom de befinner sig i olika utvecklingsstadier, säger Sundqvist.
Använd digitala medier tillsammans med barnet
Barn introduceras ofta mycket tidigt för både surfplattor och mobiltelefoner. De får se videoklipp, kanske tittar de lite på barn-tv och spelar spel.
Sundqvist säger att detta är helt okej – om det sker tillsammans med föräldrarna.
– Vi kan inte betrakta digitala medier som enbart något negativt. Om ni tittar på barn-tv på en surfplatta eller läser en digital bok tillsammans med barnet, kan ni prata om det ni ser. Även här kan ni bearbeta de intryck barnet får. Om man ser att någon badar kan man till exempel säga: ”Åh, titta!Nu badar de! Det ser väldigt kallt ut i vattnet!” Då blir det ungefär som när man läser en bok tillsammans, säger Sundqvist.
Ibland är det mer naturligt att ta samtalen efter att programmet är slut, eller innan ni tittar nästa gång. Då kan ni också koppla ihop det ni såg eller läste med andra saker. ”Minns du förra gången de badade? Vad hände då?” På det sättet kopplas intrycken till verkligheten.
Upprepningar är också effektiva när man ska lära sig språk. Om det handlar om en boll kan man upprepa det ordet flera gånger. ”Där är bollen! Titta på den gula bollen. Pojken leker med bollen.”
Det är inte antalet ord som betyder mest
Det är alltså användningen av och leken med språket i samspel med andra som ger den bästa utgångspunkten för språkutvecklingen. Det är inte i första hand antalet ord de hör under en dag som spelar någon roll.
– Då kunde vi ju i princip bara sätta barnet framför tv-skärmen i åtta timmar varje dag, så hade det hört massor. Men genom passivt tittande går det inte att bearbeta intrycken, säger Sundqvist.
Hon anser att det är viktigt att ha ett medvetet förhållande till digitala medier redan från att barnen är små.
– Vi är ofta oroliga för 14–15-åringar som använder mycket digitala medier. Men då är det alldeles för sent att börja oroa sig, säger hon.
Låt inte surfplattor och mobiler fungera som napp
Vissa anser att surfplattor och mobiler har blivit dagens napp. Om barnet är lite oroligt, gnälligt eller ledset får det kanske en surfplatta i knät.
– Men om barnet sitter framför en skärm lär det sig inte att hantera och prata om känslor. De får inte sina reaktioner speglade hos föräldrarna och ser inte vilken respons de ger tillbaka. Dessutom vet föräldrarna inte heller alltid vad barnen tittar på och vilka intryck de får, säger hon.
Involvera barnet i vardagsaktiviteter
När det gäller vardagsaktiviteter menar Sundqvist att föräldrar gärna kan involvera barnen, istället för att låta surfplattan eller mobilen fungera som barnvakt.
– Om du till exempel ska ta ut disken ur diskmaskinen kan du prata om vad du gör. Prata med barnet och säg att nu tar mamma eller pappa ut ett glas, sedan ytterligare ett glas och sedan en tallrik. Då kan barnen lära sig de här orden, säger hon.
Originalartikel:
Growing Up in a Digital World – Digital Media and the Association With the Child’s Language Development at Two Years of Age
Läs också:
