Follikelfasen – ett ägg mognar
Tiden från mensens första dag fram till ägglossningen kallas follikelfasen.
Hormonet FSH, follikelstimulerande hormon, stimulerar folliklar i äggstockarna att börja utvecklas. Folliklarna är små vätskefyllda blåsor som innehåller omogna ägg.
Vanligtvis blir en av folliklarna så småningom dominant och fortsätter att växa, medan de andra tillbakabildas. I den dominanta follikeln mognar det ägg som kan lossna vid ägglossningen.
Samtidigt producerar den växande follikeln allt mer östrogen. Östrogenet gör bland annat att livmoderslemhinnan börjar byggas upp igen efter mensen.
Det är framför allt längden på follikelfasen som kan göra att menscykeln blir olika lång från en cykel till nästa. Om denna fas tar längre tid kommer också ägglossningen senare.
Ibland mognar och lossnar mer än ett ägg. Om två ägg befruktas kan det leda till tvåäggstvillingar.
Läs också: 20 tips som gör det lättare att bli gravid
Ägglossningen
När östrogennivån har stigit tillräckligt reagerar kroppen med en kraftig ökning av hormonet LH, luteiniserande hormon. Det brukar kallas en LH-topp. LH-toppen sätter i gång den process som leder till att den mogna follikeln brister och ägget lossnar från äggstocken. Ägget fångas sedan upp av äggledaren. Det är detta som är ägglossningen.
Det är vanligt att säga att ägglossningen sker ungefär två veckor före nästa mens. Men tidpunkten varierar, och även den som brukar ha regelbunden mens kan ha ägglossning vid olika tidpunkter i olika cykler. Därför går det inte att utgå från att ägglossningen alltid sker på dag 14.
När är chansen störst att bli gravid?
Du kan bli gravid även om samlaget sker flera dagar före själva ägglossningen. Det beror på att spermier kan överleva i äggledarna i flera dagar och vänta på att ett ägg ska lossna. Ägget har betydligt kortare tid på sig och behöver normalt befruktas inom ungefär ett dygn efter ägglossningen.
Den fertila perioden börjar därför redan flera dagar före själva ägglossningen. Chansen att bli gravid är som störst under dagarna före och omkring ägglossningen. Det betyder också att det inte finns en enda dag i månaden som du måste lyckas pricka in för att kunna bli gravid.
Kan man känna när man har ägglossning?
En del märker tydligt av sin ägglossning, medan andra inte känner någonting alls.
Det finns flera förändringar i kroppen som kan ge ledtrådar om att ägglossningen närmar sig eller har inträffat. Men inget enskilt kroppsligt tecken kan med säkerhet tala om exakt när ägglossningen sker.
Flytningarna förändras
Flytningarna förändras under menscykeln på grund av hormonernas påverkan. När ägglossningen närmar sig blir sekretet från livmoderhalsen ofta rikligare, klarare, halare och mer tänjbart. Det brukar ibland jämföras med rå äggvita.
Förändringen skapar en miljö som gör det lättare för spermier att överleva och ta sig genom livmoderhalsen.
Efter ägglossningen, när progesteronet ökar, blir sekretet vanligtvis mindre rikligt och tjockare igen.
Alla märker inte dessa förändringar lika tydligt.
Molvärk vid ägglossningen
En del känner en molande eller stickande smärta långt ner i magen i samband med ägglossningen. Den kan kännas mer på ena sidan och brukar gå över av sig själv. Att du inte känner någon sådan smärta betyder inte att du inte har ägglossning.
En del upplever också andra förändringar omkring ägglossningen, till exempel ökad sexlust.
Basaltemperaturen stiger efter ägglossningen
Efter ägglossningen gör progesteronet att kroppens vilotemperatur, basaltemperaturen, stiger något.
För att kunna se ett mönster behöver temperaturen mätas på ungefär samma sätt och vid samma tid varje morgon, helst direkt när du vaknar och innan du stiger upp.
Temperaturökningen sker i samband med eller efter ägglossningen. Basaltemperaturen är därför bättre på att i efterhand visa ett mönster som stämmer med att ägglossning har skett än på att tala om i förväg exakt när den kommer.
Sjukdom, sömn, alkohol och andra faktorer kan dessutom påverka temperaturen.
Det finns ingen viss temperatur som alla ska ha före eller efter ägglossningen. Det är förändringen i ditt eget temperaturmönster som kan ge information.
Ägglossningstest mäter LH
Ett annat sätt att försöka hitta den fertila perioden är att använda ägglossningstest. Testerna mäter ökningen av LH i urinen. Ett positivt test tyder på att en LH-topp har inträffat och att ägglossningen sannolikt närmar sig.
Inte heller ett ägglossningstest kan garantera att ett ägg faktiskt lossnar. Men för den som försöker bli gravid kan testen vara ett hjälpmedel för att hitta de dagar då chansen till graviditet är stor.
Vad händer efter ägglossningen?
När ägget har lämnat follikeln omvandlas den tomma follikeln till det som kallas gulkroppen, eller corpus luteum. Nu börjar lutealfasen.
Gulkroppen producerar framför allt progesteron. Hormonet gör livmoderslemhinnan redo för att ett befruktat ägg ska kunna fästa där.
Lutealfasen varierar vanligtvis mindre i längd än follikelfasen.
Om ägget inte befruktas tillbakabildas gulkroppen. Nivåerna av progesteron och östrogen sjunker och så småningom börjar livmoderslemhinnan stötas ut. En ny mens börjar – och därmed också en ny menscykel.
Om ett ägg däremot befruktas kan det utvecklas vidare på sin väg genom äggledaren mot livmodern. När en graviditet börjar utvecklas fortsätter hormonpåverkan som gör att livmoderslemhinnan bevaras och mensen uteblir.
PMS – dagarna före mens
Under den sista delen av menscykeln kan förändringarna i hormonnivåerna påverka både kroppen och humöret.
En del får besvär som ömma eller spända bröst, svullen känsla, huvudvärk, förändrad aptit eller problem med magen. Man kan också känna sig mer lättirriterad, nedstämd, orolig eller få humörsvängningar.
Sådana besvär före mens brukar kallas PMS, premenstruellt syndrom. Besvären varierar mycket mellan olika personer och kan också variera från en menscykel till nästa.
En del symtom som kan komma före mens liknar dessutom tidiga graviditetssymtom, till exempel ömma bröst, trötthet och förändrat humör. Symtomen i sig kan därför inte avgöra om du är gravid. Om mensen uteblir är ett graviditetstest ett säkrare sätt att få svar.
Hur bra är mensappar på att förutsäga ägglossning?
En mensapp kan vara praktisk för att hålla reda på när mensen kommer och för att upptäcka mönster i den egna cykeln.
Men en app som bara räknar dagar utifrån tidigare menscykler kan inte veta exakt när nästa ägglossning kommer att ske.
Även hos personer med regelbunden mens kan tidpunkten för ägglossningen variera mellan olika cykler. Appens beräknade ägglossningsdag bör därför ses som en uppskattning, inte som ett säkert besked.
Om du försöker bli gravid kan till exempel förändringar i flytningarna eller ägglossningstest ge ytterligare information om vad som händer i just den aktuella cykeln.
Måste man hitta den exakta ägglossningsdagen för att bli gravid?
Nej.
Om ni har regelbundna samlag behöver ni inte nödvändigtvis veta exakt när ägglossningen sker. Eftersom spermier kan överleva i flera dagar finns det möjlighet att spermier redan finns på plats när ägget lossnar.
För den som vill tajma samlagen mer specifikt är chansen till graviditet störst vid regelbundna samlag under den fertila perioden. Men det är alltså inte nödvändigt att lyckas pricka in en enda bestämd dag.
Vad kan påverka menscykeln?
Menscykeln behöver inte vara exakt lika lång varje månad. Ägglossningen kan komma tidigare eller senare än vanligt, och ibland kan den utebli helt. Det kan göra att mensen också kommer tidigare, senare eller inte alls.
Menscykeln kan bland annat påverkas av:
- Stress och oro. Både fysisk och psykisk stress kan påverka hormonerna som styr ägglossningen och mensen.
- Sjukdom. Till exempel kan en infektion eller annan sjukdom tillfälligt påverka ägglossningen och menscykeln.
- Viktförändringar. Både en större viktnedgång och viktuppgång kan påverka hormonerna och göra mensen mer oregelbunden. Även under- och övervikt kan påverka ägglossningen.
- Mycket intensiv fysisk träning. Hård träning, särskilt i kombination med att kroppen får för lite energi, kan göra att ägglossningen blir oregelbunden eller uteblir.
- Resor och andra förändringar i vardagen. Ett miljöombyte kan ibland påverka menscykeln tillfälligt.
- Graviditet och amning. Under en graviditet upphör menstruationerna. Efter förlossningen varierar det hur lång tid det tar innan ägglossningen och mensen kommer tillbaka, och amning kan göra att det dröjer längre.
- Puberteten och åren före menopaus. Under de första åren efter den första mensen är oregelbundna cykler vanliga. När klimakteriet närmar sig blir ägglossningarna också mer oregelbundna.
- Hormonella preventivmedel. P-piller, hormonspiral, p-stav och andra hormonella preventivmedel påverkar ägglossningen och/eller blödningsmönstret. Blödningar under användning av hormonella preventivmedel är därför inte alltid samma sak som en vanlig menstruation efter en ägglossning.
- Vissa sjukdomar och hormonella tillstånd. Till exempel PCOS och störningar i sköldkörtelns funktion kan påverka ägglossningen och göra mensen oregelbunden.
- Vissa läkemedel. En del läkemedel kan påverka hormonerna och därmed också menstruationerna.
Att mensen någon gång kommer tidigare eller senare än väntat behöver alltså inte betyda att något är fel. Men om din mens plötsligt förändras mycket, ofta är oregelbunden eller uteblir under en längre tid kan det vara bra att kontakta vården.
Oregelbunden eller utebliven mens
En mens som kommer några dagar tidigare eller senare än väntat behöver inte betyda att något är fel. Vissa har också naturligt mer oregelbundna cykler än andra.
Men om mensen ofta kommer mycket sällan, försvinner under en längre tid eller plötsligt blir betydligt mer oregelbunden kan det finnas en bakomliggande orsak. Exempel är PCOS, stora viktförändringar, ätstörningar, stress och vissa sjukdomar.
Om mensen uteblir och du kan ha blivit gravid är det naturligt att börja med ett graviditetstest.
Kontakta vården om mensen är oregelbunden eller uteblir under en längre tid och du är orolig eller har besvär av det. Om du försöker bli gravid och har mycket oregelbunden mens kan det också vara bra att söka hjälp, eftersom oregelbundna cykler ibland innebär att ägglossningen sker mer sällan.
Lär känna din egen cykel – men kom ihåg att kroppen varierar
Att följa mensen, flytningarna eller andra förändringar i kroppen kan hjälpa dig att förstå din egen menscykel bättre.
Men kroppen följer inte alltid kalendern. En 28-dagarscykel med ägglossning exakt på dag 14 är bara ett exempel – inte en mall för hur en normal menscykel måste se ut.
Om du försöker bli gravid är det framför allt dagarna före och omkring ägglossningen som är viktiga. Du behöver däremot inte hitta en exakt ägglossningsdag för att ha goda möjligheter att bli gravid.
Källor: 1177 Vårdguiden: Mens, Så fungerar ägglossning, Befruktning och Oregelbunden eller utebliven mens. American Society for Reproductive Medicine (ASRM): Optimizing natural fertility: a committee opinion.
