1. Kan inte sova tills man vaknar av sig själv
2. Måste planera alla måltider
3. Man får ett annat förhållningssätt till bajs
4. Blivit mer ansvarskännande
5. Blivit mer hemmakär
6. Blivit mer uppmärksam på de små tingen i livet
7. Mer miljömedveten
8. Har klarat att lägga om kosthållningen
9. Har fått några väldigt goda nya vänner (här på forumet)
10: Har kommit underfund med vilka mina verkliga vänner är, på gott och ont
11. Har märkt att tvätthögen aldrig minskar
12. Smyger fram ”junkfood” endast när barnet inte är hemma/har lagt sig
13. Värdesätter de lugna stunderna mer
14. Mindre deprimerad – livet har fått mening
15. Fått en annan dygnsrytm
16. Prioriterar annorlunda än förut
17. Friheten är borta. Kan inte längre bara dra ut när jag vill
18. Har blivit mer tålmodig
19. Har blivit mer ekonomisk
20. Dialogen med vänner har blivit mer ensidig. Pratar mer om barn
21. Njuter av stillheten på kvällen
22. Har blivit mindre ego
23. Dagarna bara försvinner
24: Mer upptagen av vad som verkligen betyder något
25. Har fått ett annat förhållningssätt till amning på offentlig plats
26. Har fått mindre tid att träna
27. Använder mer pengar
28. Jobbet är inte längre prio 1, det är barnen
29. Bråken med partnern handlar om vem som är tröttast
30. Måste flytta till en större lägenhet
31. Måste köpa större bil
32. Har blivit smällfet
33. Mörkare hårfärg
34. Dåligt samvete, ofta
36. Man går ut mer – blir automatiskt mer social
37. Många saker görs av plikt – ingen annan kan byta nerspydda lakan klockan fyra på natten och din sambo jobbar
38. 100 gånger tröttare och mer sliten är någon gång tidigare
39. Någon vänder på ditt dygn
40. Värdesätter mer en lugn kväll när ”ingenting” händer
41. Har fått förståelse för alla kvinnor som fött barn – på alla olika sätt!
42. Ser skillnad på bebisar
43. Har fått en annan syn på andras barn
44. Har fått ett annat förhållningssätt till stök och oreda
45. Har fått ett annat föhållningssätt till fiskpinnar
46: Ord som ”konsekvent och ”förebild” har fått större betydelse
47. Gråter mer
48. Börjar att förstå mina föräldrar bättre
49. Har lärt mig att lego är rätt kul!
50. Jag som tidigare hade dåligt tålamod har märkt att mitt kära barn lärt mig förbättra det
51. Livet har fått en ny mening. Kliché, men sant.
52. Spontaniteten är inte lika stor som förut – allt måste planeras
53. Ser världen med nya ögon, genom upplevelserna tillsammans med mitt barn
54. Behovet av att festa har egentligen försvunnit helt
55. Man kommer hem med kläder till barnen när man egentligen skulle handla till sig själv
56. Börjar lättare gråta och blir mer rörd än tidigare
57. Har det stökigare hemma
58. Man känner en stor längtan efter att någon gång få sova ut
59. Är imponerad över instinkterna, helt otroligt hur mycket man kan känna, att man kan älska någon så mycket
60. Har insett att det är vardagen som är livet, inte de stora sakerna/upplevelserna man önskade sig tidigare
61. Har förstått vad kärlek är, en kärlek olika någon annan. Älskar min man också men kärleken till mitt barn är helt villkorslös
62. Har blivit mycket mindre egoistisk.
63. Helomläggning av livsstilen för att barnet ska få det bästa möjliga
64. Jag glädjer mig inte till att vara färdig på jobbet för att slänga mig på soffan och slappa – jag glädjer mig till att hämta barnet på dagis och få leka!
65. Mindre kontakt med vänner. Men äkta vänner förstår och finns kvar
66. Starkare band till syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar
67. Mer sliten och mer lycklig
68. Parförhållandet är nedprioriterat
69. Standarden för vad som är ett rent hus är sänkt
70. Njuter så av egentid – om så bara fem minuter
71. Har fått många nya vänner och mist andra
72. Jag tycker faktiskt inte att någonting har förändrats. Hon är här och det är så självklart och känns som att hon alltid varit det.
73. Tar bättre hand om mig själv och har blivit lite rädd för döden. Jag måste ju hålla mig frisk för att kunna ta hand om mina barn!
74. Mer upptagen av min egen och andras säkerhet. Livrädd för att lillkillen ska bli föräldralös.
75. Tänker många sjuka tankar om vad som KAN gå fel. Bekymrar mig så mycket att jag kan börja gråta bara av tanken på det.
76. Större respekt för föräldrar generellt, speciellt mina egna föräldrar och ensamstående föräldrar.
77. Huvudprion numera är SÖMN. O heliga sömn!
78. Mer medveten om mitt utseende – man vill inte låta sig själv förfalla även om man har mindre egentid.
79. Har förståelse för de som inte tar sig tid till att göra sig fina, sminka sig och så i vardagen.
80. Gråter till Oprah
81. Har blivit mer målmedveten. Nu har livet större mening än förut.
82. Måste köpa en dusch
83. Upptagen av Råd och Röns konsumenttester
84. Blir paranoid och tror att någon ska bryta sig in och kidnappa min son
85. Helt slut varje kväll
86. Man håller det man lovat eftersom det är ens egna barn
87. Livet har fått en ny mening, har liksom något riktigt värdefullt att använda mitt liv till
88. Har lärt mighur viktig sömn är och saknar att vakna när JAG vill och inte när jag MÅSTE
89. Man gråter mer och är mer lättrörd. Som när barnet gör något man blir stolt av
90. Blir mer beskyddande. Även för andras barn. Kör mindre aggressivt i trafiken
91. Bajs och kiss blir mer naturligt att handskas med, och snacka om – och ännu mer för varje barn som kommer.
92. Har börjat fundera på att skaffa en säkrare bil
93. Man vänjer sig vid kall mat – bebisen först!
94. Barnen gör mig till en bättre person
95: Köper inte högklackat utan fotriktiga skor som man kan bära barn och gå länge i.
96. Man lär sig att det är tryggare att parkera med bakändan på bilen inåt, men förstår inte helt varför.
97. Bryr mig ännu mindre om vad andra tycker om mig
98. Man får ett annat förhållningssätt till sin kropp efter att man fött barn. Partnern får ett annat förhållande till kroppen till den som fött…
99. Om det blir tyst kan man inte bara njuta av det utan måste kolla vad det är för rackartyg på gång…
100. Man börjar prata med främlingar bara för att man har barn. Ofta är det barnet som startar samtalet.
(Listan bygger på kommentarer på Babyvärldens forum).
