I den här artikeln använder vi fullgångna, inte påbörjade graviditetsveckor. Det innebär att när vi skriver vecka 3 så är det den påbörjade fjärde veckan.
Produktionen av hCG startar så snart ägget fäster sig i livmodern och kan påvisas i blodet 6–8 dagar efter befruktningen. Mängden hCG i blodet fördubblas ungefär varannan dag i 60 till 80 dagar. Produktionen når sin högsta nivå när den gravida är 8–11 veckor gången. Därefter minskar hCG-nivån naturligt och håller sig stabil från vecka 20.
Syftet med hCG-hormonet är att se till att gulkroppen (corpus luteum) fortsätter att producera progesteron tills moderkakan tar över den funktionen omkring vecka 11 till 14 i graviditeten.
Varför kontrollera hCG-nivåerna?
Det finns flera anledningar till att följa utvecklingen av mängden hCG i den gravidas blod – till exempel för att kontrollera att graviditeten verkar fortlöpa som den ska, vid blödningar eller vid misstanke om utomkvedshavandeskap (extrauterin graviditet, ofta förkortat ex. u.). hCG mäts också som en del av KUB-testet (kombinerat ultraljud och biokemiskt test). Detta är fosterdiagnostik med syftet att upptäcka eventuella kromosomavvikelser.
Blodprover tas vanligtvis med två dagars mellanrum för att se om värdena fördubblas som förväntat. Ett hCG-värde över cirka 10 IU/l tyder på graviditet.
Vad säger siffrorna?
En fördubbling ungefär varannan dag tyder på att graviditeten utvecklas som förväntat.
Oväntat låga värden eller en långsammare ökning än normalt kan tyda på fosterdöd (risk för missfall eller missed abortion). Halveringstiden för hCG är cirka ett dygn, så fallande värden tyder oftast på fosterdöd. Vid missfall sjunker hCG-nivån till icke-gravid nivå inom 6–8 veckor. Låga värden och långsam ökning kan även tyda på utomkvedshavandeskap.
Högre värden kan tyda på flerbörd, exempelvis tvillingar. Förhöjda nivåer har även setts hos gravida med ökad risk för komplikationer under graviditeten, såsom missfall, för tidig födsel, tillväxthämning, svår havandeskapsförgiftning och för tidig avlossning av moderkakan.
Lägg inte för stor vikt vid själva siffran – hur högt eller lågt värdet är varierar mycket från kvinna till kvinna. Fokus ligger på ökningen över tid. hCG-nivån kan därför inte heller användas för att datera graviditeten.
Normalvärden för hCG:
3 veckor (1 vecka efter befruktning): 5–50 mIU/mL
4 veckor (2 veckor efter befruktning): 5–426 mIU/mL
5 veckor (3 veckor efter befruktning): 18–7 340 mIU/mL
6 veckor (4 veckor efter befruktning): 1 080–56 500 mIU/mL
7–8 veckor (5–6 veckor efter befruktning): 7 650–229 000 mIU/mL
9–12 veckor (7–10 veckor efter befruktning): 25 700–288 000 mIU/mL
13–16 veckor (11–14 veckor efter befruktning): 13 300–254 000 mIU/mL
17–25 veckor (15–23 veckor efter befruktning): 4 060–165 400 mIU/mL
25–42 veckor (23–40 veckor efter befruktning): 3 640–117 000 mIU/mL
Icke-gravida har under 10 mIU/mL.
Det finns flera sådana standardtabeller, så denna ska bara ses som en riktlinje. Prata alltid med din läkare om dina resultat.
Mätning av hCG görs som ett komplement, särskilt när man vill kontrollera att allt ser ut att gå som det ska, men det ännu är för tidigt för ett ultraljud.
Höga eller låga värden behöver alltså inte betyda något alls, men vid oväntat låg eller hög ökning vill man ofta följa den gravida närmare med ytterligare mätningar eller andra undersökningar.
Det är hCG som gör graviditetstestet positivt
Många mäter aldrig hCG-nivån i blodet. Istället kontrollerar man att halten i urinen är tillräckligt hög för att ge ett positivt graviditetstest. Hur snabbt efter befruktning ett sådant test kan bli positivt varierar något mellan olika märken, men allt fler tester hävdar att de kan ge ett tillförlitligt resultat flera dagar före förväntad mens.
Sådana graviditetstester visar inte hur mycket hCG som finns i urinen, utan bara att nivån är tillräckligt hög för att ge utslag. För de flesta räcker detta, och det behövs inga mer detaljerade mätningar.
Källor: Legehåndboka och American Pregnancy Associaton
