Hur upptäcks havandeskapsförgiftning?
Havandeskapsförgiftning upptäcks ofta vid en vanlig graviditetskontroll, innan den gravida själv har märkt några symtom.
Barnmorskan kontrollerar bland annat blodtrycket och kan undersöka urinen. Om det finns misstanke om havandeskapsförgiftning kan ytterligare blodprover och undersökningar behövas.
Hur ofta du behöver kontrolleras beror på hur högt blodtrycket är, om det finns tecken på organpåverkan och hur barnet mår.
Vem har ökad risk?
Vem som helst kan få havandeskapsförgiftning, men risken är högre i vissa situationer.
Exempel på faktorer som kan öka risken är:
- att du har haft havandeskapsförgiftning i en tidigare graviditet
- högt blodtryck sedan tidigare
- njursjukdom
- diabetes typ 1 eller typ 2
- vissa autoimmuna sjukdomar, till exempel SLE eller antifosfolipidsyndrom
- flerbarnsgraviditet
- graviditet efter äggdonation.
Även andra faktorer kan påverka risken. Din barnmorska eller läkare kan bedöma din individuella risk under graviditeten.
Kan havandeskapsförgiftning förebyggas?
Det går inte att helt förhindra havandeskapsförgiftning. För gravida med förhöjd risk kan förebyggande behandling dock minska risken för att utveckla sjukdomen.
I vissa fall rekommenderas behandling med lågdos acetylsalicylsyra. Det ska bara användas efter bedömning och rekommendation från vården.
Det är därför viktigt att berätta för barnmorskan om du har haft havandeskapsförgiftning tidigare eller har någon sjukdom som kan öka risken.
Hur behandlas havandeskapsförgiftning?
Behandlingen anpassas efter hur allvarligt tillståndet är och hur långt graviditeten har kommit.
Vid mild havandeskapsförgiftning kan det räcka med tätare kontroller av blodtryck, blodprover och hur barnet mår.
Om blodtrycket är högt kan blodtryckssänkande läkemedel behövas. Vid allvarligare sjukdom kan sjukhusvård bli nödvändig.
Det enda som helt botar havandeskapsförgiftning är att graviditeten avslutas och moderkakan föds fram. När och hur förlossningen ska ske beror på den gravida personens och barnets tillstånd och på hur långt graviditeten har kommit.
Om sjukdomen uppstår tidigt i graviditeten kan vården därför ibland försöka vinna tid genom noggrann övervakning, så att barnet får möjlighet att mogna längre i livmodern.
Hur påverkas barnet?
Havandeskapsförgiftning kan påverka moderkakans funktion och därmed barnets tillväxt och välmående.
Om barnet inte växer som förväntat eller om den gravida blir sämre kan graviditeten behöva avslutas tidigare än planerat. I vissa fall kan barnet därför behöva födas för tidigt.
Om sjukdomen är mild och graviditeten kan fortsätta under noggrann uppföljning är det däremot ofta möjligt att graviditeten pågår betydligt längre.
Vad händer efter förlossningen?
Havandeskapsförgiftning brukar förbättras efter att barnet och moderkakan har fötts, men sjukdomen kan finnas kvar även efter förlossningen.
Det är därför viktigt att vara uppmärksam på symtom även efter att barnet är fött. Kontakta vården om du får kraftig huvudvärk, synrubbningar, stark smärta högt upp i magen eller känner dig tydligt sjuk.
Blodtrycket kan behöva kontrolleras även efter förlossningen, och vissa behöver fortsätta med blodtryckssänkande behandling en tid.
Havandeskapsförgiftning kan vara allvarligt
De flesta som drabbas får en mild form, men havandeskapsförgiftning kan i sällsynta fall leda till allvarliga komplikationer. En allvarlig komplikation är eklampsi, som innebär krampanfall.
Det är därför viktigt att ta symtom på allvar och söka vård om du känner dig sjuk eller får symtom som kan vara tecken på havandeskapsförgiftning.
Gå på dina graviditetskontroller och berätta för barnmorskan om du har symtom eller känner dig orolig.
Källor: 1177 Vårdguiden, SFOG (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi) och Socialstyrelsen.
