Livmodern växer
Det sker otroligt mycket i den gravida kvinnokroppen. En av dessa saker är att livmodern växer och ökar i vikt från cirka 50 gram till runt ett kilo – och det är bara själva livmodermuskeln. Det ger en fingervisning om hur oerhört flexibel och töjbar denna unika muskel är. Från att ha legat helt gömd bakom symfysen, blygdbenet, växer den både framåt och uppåt så att den till slut når ända upp till bröstbenet.
Nog är det ganska förståeligt att det kan kännas i magen. Den växande livmodern pressar och trycker mot både nerver, ledband och ligament – vilket kan ge den stickande känslan eller smärtan som du kan känna emellanåt.
Les også: Sju tidiga graviditetssymptom
Så kan du uppleva stickningarna
Tidigt i graviditeten är de hormonella förändringarna stora, och den lilla livmodern växer en hel del – även om det sker bakom symfysen och man ännu inte kan se något på magen. Stickningarna kan sitta ganska lågt, runt eller bakom symfysen – de kan också vara mer koncentrerade till ena sidan. Så länge stickningarna kommer och går är det vanligtvis helt normalt. Ofta känner du stickningarna flera gånger vissa dagar, och andra dagar ingenting alls.
Bör du kontakta läkare eller barnmorska?
Om stickningarna ökar i styrka över tid, eller om de är ihållande och inte avtar inom några minuter är det bra att få det kollat av läkare eller barnmorska. Försök gärna att andas djupa, lugna andetag för att hjälpa kroppen att slappna av så mycket som möjligt när du känner att det sticker till. Då går det oftast över fortare.
Halvvägs in i graviditeten: ligamenten töjs
Längre fram i graviditeten, när du närmar dig halvtid, växer livmodern så mycket att ligamenten som den är fäst vid töjs ut en hel del. Dessa töj-smärtor från ligamenten kan ge en ganska skarp och stickande smärta som kommer snabbt, ofta bara på ena sidan åt gången. Det kan också stråla ned mot ljumske och lår. Smärtan kan komma utan att du rör dig, men ofta kommer den när du reser dig upp, vänder dig i sängen, hostar eller nyser, eller rör dig på andra sätt. Här gäller samma sak som för punkten ovan: om det kommer och går och inte ökar i styrka över tid eller håller i sig en längre tid, är det vanligen helt normalt.
