BebisSådant är barnets bajs

Sådant är barnets bajs

Hur ska det se ut, hur ofta kan man förvänta sig bajsblöjor och vad gör man om det inte kommer som förväntat? Illustrationsfoto: Shutterstock
Av Maren Eriksen, översatt av Emili André 2267
Barnet kommer till världen och plötsligt handlar väldigt mycket om bajs. Barnets bajs. Här får du översikten över vad som är normalt och inte.

Nyfödingsbajs

Vissa bebisar har sin första avföring redan innan de föds, och det beror i regel på att barnet är stressat. Då ska barnet undersökas för att kolla om något har hamnat i lungorna. Det vanligaste är emellertid att den första avföringen kommer inom loppet av det första dygnet efter födseln. Det här bajset är annorlunda än allt annat bajs: det är sterilt, luktfritt och påminner mer om tjära än om bajs. Nyfödingsbajs kallas barnbeck (mekonium) och har samlats i bebisens tarm fram till födseln. Sådana bajsblöjor med barnbeck kan du förvänta dig de första två till fyra dagarna efter födseln. Modersmjölk har en laxerande effekt, så när mjölken kommer ordentligt kan du också vänta dig fler blöjor med barnbeck.

Det första mjölkbajset

Att vänja sig vid att smälta mat tar tid. Därför är det vanligt att små bebisar drabbas av magknip och är oroliga. De första två veckorna är bajset ofta grönaktigt, löst och lite slemmigt. I regel är det också bajs i blöjan varje gång du byter. Vissa barn bajsar så i mer än två veckor innan de går över till vanligt mjölkbajs. Barnbecket är segt, så räkna med att få tvätta av den lilla rumpan ordentligt.

Hur ofta?

Bajsfrekvensen brukar avta när bebisen är 2-3 månader gammal.

Vanligt mjölkbajs

Efter två–tre veckor får de flesta ammande barn det första mjölkbajset som är gult, kletigt och luktar behagligt syrligt. Konsistensen kan variera och bajset kan se ”grynigt” ut. Genomsnittsbebisen har mellan 1 och 4 bajsblöjor om dagen, men här är det väldigt stora variationer och bajs i varje blöja är lika normalt som en bajsblöja i veckan.

Bebisar som bara får modersmjölk kan aldrig få förstoppning även om det går lång tid (upp till tre veckor) mellan varje bajsblöja. Avföringen blir aldrig hård och barnet lider inte av att det går lång tid mellan varje bajsblöja. Någon behandling behövs alltså inte. Faktum är att bebisar som bara får modersmjölk har fler nyttiga bakterier i tunntarmen än bebisar som får modersmjölksersättning, och de har även mer av hormonet motilin som stimulerar tarmrörelserna.

Mjölkbajs låter ofta som en explosion, men är du för snabb med blöjbytet kan det hända att du får en ny explosion på skötbordet. Det kan alltså vara en bra idé att vänta en liten stund så att barnet får bajsa färdigt. Byt blöja ofta vid sår eller röd rumpa, och smörj gärna med salva (till exempel med zink).

Om barnet får något tillägg i form av modersmjölksersättning kan bajset bli mörkare, lukta mer illa och vara svårare för barnet att få ut.

Läs om amning – hur ofta?

Ont i magen-bajs

Ammande bebisar kan få ont i magen av saker som mamman äter (till exempel kål, skaldjur och lök – prova dig fram, så hittar du snart vilka matvaror som går bra och vilka du kanske bör undvika en tid). Då blir bajset lösare, grönaktigt och slemmigt, och bebisen brukar vara mer orolig. Att mamma får tillbaka menstruationen efter förlossningen kan också leda till en kort period med sådana blöjor.

Modersmjölksersättningsbajs

Om barnet får modersmjölksersättning redan från födseln kan det ta lite tid innan barnbecket kommer. Barnet bör ha haft minst en bajsblöja innan ni åker hem från BB. Fråga personalen på BB om bajsblöjan låter vänta på sig.

Läs alt om matning med flaska.

Modersmjölksersättningsbajs brukar vara fastare, luktar mer illa (ruttet) och varierar från grönt till gulvitt i färgen. Vanligtvis har barnet 1–2 sådana bajsblöjor om dagen, men så länge bajset är mjukt och inte vattnigt gör det normalt inget om det kommer fler.

Bebisar som får modersmjölksersättning ska ha avföring varje dag för att inte få förstoppning. Till skillnad från helammade bebisar kan nämligen de som får ersättning bli väldigt hårda i magen. Vissa märker att barnets matsmältning blir bättre av till exempel lite malt i modersmjölksersättningen. Om bebisen lider av hård mage kan du fråga på vårdcentralen om tips du kan försöka med.

Obs! Vitt bajs

Om bebisens bajs är vitt i färgen under längre tid kan det vara ett tecken på allvarlig sjukdom – ta då kontakt med er familjeläkare.

Ont i magen-bajs vid modersmjölksersättning

Lösa och frekventa avföringar räknas inte som normalt för barn som bara får modersmjölksersättning, så om bebisen har sådan avföring kan det vara diarré. Har barnet förstoppning kan du försöka med katrinplommonmos eller katrinplommonsaft. Det finns också andra medel bland annat på apotek, men fråga gärna på vårdcentralen innan du försöker hjälpa barnet att bli av med förstoppningen.

Fast föda-bajs

Det finns god anledning till att man rekommenderar att införa fast föda väldigt gradvis. För nu får bebisens matsmältningssystem verkligen något att jobba med. Det är vanligt att barnet kan få lite magproblem när fast föda införs, och speciellt frukt kan ge både lös och hård avföring. Färg och konsistens på bajset varierar mycket efter vad barnet har ätit, och hur mycket modersmjölk eller modersmjölksersättning barnet fortfarande får. Efter hand blir bajset fastare och mörkbrunt – och luktar illa.

Läs om enkla recept på barnmat

Det är inte ovanligt att bebisar får förstoppning i början av tiden med fast föda. Se nedan.

Förstoppningsbajs

Vid förstoppning kan det antingen vara en "pluggkorv" som är brun, torr och hård som måste loss för att matsmältningen ska kunna ha sin vanliga gång, eller så kan det vara så kallade "kaninlortar", alltså små runda bajskulor som flera djurarter har.

Förstoppning kan göra väldigt ont och kan lätt leda till en ond cirkel: det gör ont att pressa ut de stora hårda bajsklumparna, det kan uppstå sprickor vid ändtarmsöppningen som kan blöda och ge ännu värre smärtor. Bebisen kan då omedvetet hålla kvar avföringen för att slippa smärtorna, och avföringen blir då stående ännu längre i tjocktarmen och blir torrare och hårdare. Därför blir bebisen förstoppad. En förstoppad bebis får ofta koliksmärtor eftersom tarmen utvidgar sig på grund av trycket. Ibland händer det att barnet inte vill äta och det kan kräkas lite.

Varning!

Du bör inte sticka in en febertermometer i ändtarmen för att få bebisen att bajsa – det kan skada tarmen.

Om barnet bara får modersmjölksersättning kan du antingen försöka med att byta märke eller blanda i till exempel malt i ersättningen. Fråga gärna på vårdcentralen. Om barnet får fast föda kan du ge fiberrik mat som ofta sätter fart på matsmältningen – till exempel katrinplommon (finns som både saft och puré), päron eller persika.

Andra saker som kan hjälpa är magmassage, cyklande rörelser med barnets ben, ett skönt bad, ge barnet vatten, smörja med en mjukgörande salva vid ändtarmsöppningen, och om du ger modersmjölksersättning så se till att du inte gör den för tjock.

Om förstoppningen håller i sig bör du uppsöka läkare som kan bedöma om det behövs laxermedel.

Sjukdomsbajs

Ibland kan det hända att bajset förändras när bebisen är sjuk. Men om bajset blir vattnigt och löst kan det vara diarré. Diarré ska alltid tas på allvar hos bebisar eftersom de kan bli uttorkade så fort. Bedöm barnets allmäntillstånd och tveka inte att ta kontakt med er familjeläkare om du tror att bebisen har diarré.

Källor: Spedbarnsboken, Norsk helseinformatikk och Klikk.no

Följ bebisens utveckling:
Ladda ner appen

Vad tyckte du om artikeln? 

Senaste artiklarna:

7 miljötips för familjer som vill sluta använda plast

• Använd tygpåse eller väska istället för plastpåsar när du handlar. När det är möjligt, köp matvaror som inte är plastförpackade. • Använd matlåda i stål eller glas...