Om barnet: Hjärnan, kroppens mirakel
De sätt du interagerar med ditt barn och de upplevelser du ger barnet har stor betydelse för hjärnans utveckling. De tre första åren är allra viktigast.
Under det senaste decenniet har det skett en enorm utveckling inom hjärnforskning. Många av hjärnans mysterier är på väg att avslöjas. Några av de många viktiga rön man funnit bekräftar det föräldrar och lärare har trott under lång tid: Det sätt du har för att interagera med ditt barn och de upplevelser du hjälper till att ge det har stor betydelse för barnets känslomässiga utveckling och förmåga att lära samt för hur barnet kommer att fungera senare i livet.
En komplicerad kombination av upplevelser, arv och näring är det som formar hjärnans utveckling. Det verkar som om fettet i bröstmjölken är särskilt viktigt för utvecklingen av hjärnan under de första åren. Redan i sjätte månaden av graviditeten är alla hjärnceller bildade, men utvecklas vidare från grova förgreningar och sammanfogas i ett fint mönster.
Så här utvecklas hjärnan
Hjärnan är ingen datamaskin. Det är inte så att naturen skruvar ihop den och sätter på den. Tvärtom börjar hjärnan arbeta tidigt i fosterstadiet, långt innan den är färdig. Det nyfödda barnet har 100 miljarder nervceller, ungefär lika många stjärnor som det finns i Vintergatan. De här cellerna ska gradvis bindas samman i ett komplicerat nätverk – kopplingar, synapser, som är själva grunden för tankeverksamhet och alla former av inlärning. Synapsbildningen är människokroppens mirakel! En enda cell kan kopplas samman med så många som 15 000 andra celler och erfarenheter påverkar hur dessa hänger ihop!
Redan vid 3 års ålder har de flesta synapserna bildats. Därför är de tre första levnadsåren otroligt viktiga! Efter 10 års ålder börjar hjärnan eliminera synapser. Det gäller troligen synapser som inte används. Hjärnan är inte helt färdigutvecklad förrän vid 18 års ålder.
Kärlek, värme och omsorg
Din kärlek till ditt barn är nyckeln till ett bra samspel mellan er båda. Sätten du uttrycker din kärlek på är det som påverkar ditt barn. Just nu är du och dina närmaste ditt barns universum och därmed också den som påverkar barnet allra mest.
Barnet upplever hur du ser på saker och ting. Det ser uttryck i ditt ansikte, det hör dig småprata, sjunga, prata och läsa. Barnet upplever också hur du håller och vaggar det, hur du doftar och smakar (när du ammar eller om det suger på din hand). Beröring är särskilt viktigt för barnets känsel och barnets upplevelse av sin egen kropp och sin omgivning.
När barn får värme och omsorg känner de sig trygga och säkra på de vuxna som tar hand om dem. Den trygghet barnet upplever i den här relationen kommer att ligga till grund för barnets relation till andra människor i framtiden. Dr Alan Sroufe och hans team vid University of Minnesota fann att barn som får trygghet och omsorg under sin uppväxt klarar bättre av svåra situationer senare i livet. De är mer nyfikna, har lättare att samspela med andra barn och klarar skolan bättre än barn som inte fått samma trygga omsorg. Orsaken är att man genom att ge ett barn trygghet, värme och omsorg stärker de biologiska systemen som hjälper barnet att bemästra sina känslor och som reglerar stress.
Prata med ditt barn
Nyare forskning visar tydligt att barn som hör många ord de första levnadsåren redan vid 3-årsåldern har ett betydligt större ordförråd än barn som hör få ord. Ditt barns ordförråd påverkas direkt av hur mycket du pratar med barnet. Sättet du pratar med barnet har också stor betydelse. Den rytmiska ljusa rösten du använder när du pratar med ditt barn är typisk för föräldrar över hela världen. Så typisk att detta internationella språk har fått ett eget namn, ”parentese” från det engelska ordet ”parents”.
När du pratar med barnet håller du ditt ansikte nära barnets. Du använder korta meningar och din röst är vanligtvis melodiös. När barnet lyssnar till det här speciella föräldraspråket kommer hjärtrytmen att öka – även om det är en främmande person som pratar på ett främmande språk.
Det här sättet att prata på påskyndar troligtvis processen med att koppla ihop ord med de objekt de står för. Försök har visat att när man exempelvis ber 12 månader gamla barn at ”se på bollen” på föräldraspråk så kommer de att se på bollen oftare än när man ber dem med sin vanliga röst.
Rätt påverkan vid rätt tid
En flod av nya forskningsrapporter från USA visar att de flesta föräldrar är osäkra på hur de bäst kan påverka sina barns utveckling positivt. Många vet inte ens att det de gör påverkar barnets intellektuella utveckling, självbild och problemlösningsförmåga. Många tror dessutom att så mycket stimulans som möjligt är det bästa för barnet. Men så är det inte. Som förälder måste man lära sig att tolka barnets temperament på samma sätt som man lär sig ett nytt språk. Det viktigaste är att följa barnets beteende och anpassa alla aktiviteter efter barnets intressen. Prat, läsning, sång och lek måste anpassas till utvecklingsstadiet, barnets temperament och humör för att barnet ska kunna ha någon nytta av liknande trevliga aktiviteter.
Det är alltså inte bara hur mycket du läser, sjunger och leker med barnet som räknas. Det viktigaste är att du tar hänsyn till barnets ålder, färdigheter, uppmärksamhet och intressen och att du anpassar längden på aktiviteterna efter barnets individuella behov.
Känsliga perioder
Man antar att på samma sätt som vi har känsliga perioder kopplade till de olika sinnenas utveckling så har vi också liknande känsliga perioder för utveckling av flera hjärnfunktioner.
Forskning på synsinnet visar att visuell påverkan är nödvändig för att synen ska utvecklas normalt. Några av synfunktionerna behöver påverkas under vissa av de känsliga perioderna under barndomen. Till exempel kräver utvecklingen av djupseendet (stereoskopisk syn) normal visuell stimulering under de första 6-8 åren av livet. Barn har en särskilt hög känslighet upp till 3 års ålder.
