Redan från graviditetsvecka 24 börjar fostrets hörsel att mogna. Barnet kan alltså höra mammans röst flera månader före födseln och känner igen den efter att det har fötts. Att någon pratar med barnet i magen kan gynna språkutvecklingen.
Kortversionen:
Barn lär sig språk genom samspel, och din röst är en viktig del av den processen.
Att prata, sjunga och läsa för barnet stimulerar språkutvecklingen redan från de första levnadsmånaderna.
Barn lär sig inte bara av orden du säger, utan också av tonfall, rytm och ansiktsuttryck.
Små samtal i vardagen ger värdefull språkträning och stärker kontakten mellan dig och barnet.
Du har säkert hört att nyfödda kan känna igen musik som spelades när de fortfarande låg i mammans mage. På samma sätt förhåller det sig med språk.
– Fostret är väldigt intresserat av språk, kanske till och med mer än av musik. Det verkar som om barnet tidigt förstår att språk är viktigt och har en medfödd drivkraft att kommunicera, säger språkprofessorn Nina Gram Garmann, som forskar om barns språkutveckling.
Om du är gravid finns det alltså många goda skäl att prata med barnet i magen. Redan före födseln börjar barnet uppfatta språkets rytm och tonfall. När barnet sedan föds påverkas det av det som det hört under graviditeten.
– En studie har visat att franska barn gråter med ett mönster som liknar franskt tal. Det finns inga motsvarande studier om svenska bebisar, men även svenskan har ett särskilt tonfall. Därför är det troligt att svenska bebisar också påverkas av språkmelodin de hört före födseln, säger Garmann.
Hon forskar inte själv om anknytning, men menar att det mycket väl kan stärka bandet mellan förälder och barn att prata med magen. Samtidigt är det inte avgörande för barnets framtida språkutveckling.
– Det är positivt att prata med barnet under graviditeten, men det är inget måste. Barnet hör också språk och röster när mamman pratar med andra människor, säger Garmann.
Om det känns naturligt för dig kan det vara bra att redan under graviditeten vänja sig vid att prata med barnet. När barnet väl är fött spelar ditt språk en mycket viktig roll för utvecklingen.
– Det viktigaste du kan göra är att prata så mycket som möjligt med barnet i många olika situationer. Du kan berätta vad ni gör medan ni gör det – när du byter blöja, badar barnet eller matar det, säger Garmann.
På så sätt får barnet regelbundet höra ord, rytm och tonfall.
– För många kommer det här sättet att prata helt naturligt, utan att de tänker på det. Andra behöver kanske bara bli medvetna om att det är bra för barnet och vänja sig vid det. Ofta kräver det inte särskilt mycket, säger Garmann.
Bebisar är nyfikna och vill lära sig
Enligt språkprofessorn är bebisar mycket nyfikna och lär sig hela tiden. Garmann berättar om ett experiment med tre dagar gamla bebisar, där några var svenska och andra amerikanska.
– Medan bebisarna sög på en napp fick de höra båda språken. De svenska bebisarna sög mer intensivt när de hörde amerikansk engelska, eftersom det var något nytt för dem. De verkade bli extra intresserade och mer uppmärksamma. Samma sak hände när de amerikanska bebisarna fick höra svenska – deras sugande blev också mer intensivt, säger Garmann.
Prata med barnet och berätta vad ni gör tillsammans.
Så pratar du med ditt barn
Hur pratar man då med ett litet nyfött barn?
– Det är bra att använda en lite ljusare röst, eftersom bebisar verkar vara mer intresserade av det. Jag tror att det beror på att en ljus röst signalerar glädje och något positivt, säger Garmann.
Forskning visar att vuxna pratar med bebisar på liknande sätt över hela världen. Studier har visat att tonläge, melodi och uttal ofta förändras när vi riktar oss till små barn. Vi talar ljusare, mer melodiskt, tydligare och ibland lite lekfullt. Syftet är bland annat att fånga barnets uppmärksamhet och underlätta inlärningen av språk.
På svenska brukar detta kallas barnriktat tal eller spädbarnsriktat tal.
– Hur väl det sätt man använder rösten på fungerar märker man ofta genom barnets respons, säger Garmann.
Garmann berättar att mammor ofta är bättre på att använda en ljus och melodisk röst än pappor.
Samtidigt ska det sägas att de flesta studier på området har fokuserat på mammor och barn. Det finns betydligt mindre forskning om hur pappor talar med sina små barn. En svensk studie visade dock att pappor också förändrar sina röster när de läser för sina barn.
– Men pappor kan ha en fördel med sina mörkare röster. De hörs ofta bättre på längre avstånd om man behöver ge en viktig instruktion, till exempel att barnet ska stanna om något riskerar att bli farligt. Själv använder jag ett lägre tonläge när jag vill ge viktiga budskap till barn som inte står alldeles nära mig, säger Garmann.
Letar efter mönster
Garmann berättar att bebisar söker efter ljud och mönster i språket långt innan de förstår vad orden betyder.
– Bebisar är omkring tre till fyra månader gamla när de börjar upptäcka mönster i språket, säger hon.
Enligt forskning är språkets rytm särskilt viktig för de allra yngsta barnen. Genom att lyssna på hur vuxna betonar olika stavelser och hur tonfallet stiger och sjunker lär sig bebisar att känna igen språkets struktur. Rim, ramsor och sånger kan därför vara värdefulla. Även högläsning från tidig ålder kan bidra till en rikare språkmiljö.
– När man läser använder man ofta ord som inte förekommer lika ofta i vardagligt tal. Genom böcker, rim och ramsor får barnet träna på att lyssna efter rytm och ljud och därmed upptäcka mönster i språket, säger Garmann.
Enligt Garmann börjar ljuden gradvis utvecklas till ord när barnet är omkring sex månader gammalt. Vid ungefär åtta månaders ålder förstår många barn sina första ord, och runt ett års ålder börjar de förstå att ord har en mer konkret betydelse.
Även pappor kan med fördel prata med barnet med en ljus och varm röst, eftersom det ofta gör det lättare att få respons från barnet.
Säger ord innan de förstår dem
– Barn kan säga ord eller ljud som liknar ord innan de förstår vad de betyder. Föräldrar blir ofta väldigt stolta när barnet säger ”ma-ma” eller ”pa-pa”. Men i början handlar det främst om att barnet övar på ljud och ord. Genom föräldrarnas reaktioner märker barnet att dessa ljud verkar ha betydelse. Kanske upptäcker det också att samma person dyker upp varje gång ordet sägs. På så sätt börjar barnet förstå att ord står för något, förklarar Garmann.
Leker med språkets ljud
Språkforskaren beskriver hur bebisar ständigt experimenterar med språkets ljud.
– I en studie undersökte man nappanvändning och fann att napp i vissa situationer kan påverka språkutvecklingen. Forskarna såg att när bebisar hör ord och ljud rör de ofta tungan som om de själva skulle uttala orden. Om barnet har napp eller finger i munnen får det inte samma möjlighet att öva dessa rörelser, berättar Garmann.
Hur hjälper du barnet att lära sig ord?
Om barnet håller något i handen och någon samtidigt berättar vad det är, blir det lättare att lära sig ordet. Om barnet till exempel håller i en boll kan du säga: ”Det där är en boll.”
Var uppmärksam på vad barnet intresserar sig för och pekar på. Om barnet pekar på en bil kan du bekräfta det genom att säga: ”Ja, det är en bil.”
Prata om sådant som finns nära barnet och som ni använder i vardagen, till exempel leksaker, blöjor vid blöjbytet eller skor och byxor när ni klär på er. Då blir det lättare för barnet att koppla ihop ord med saker och förstå vad orden betyder.
