Vi har intervjuat Anne Rønneberg, specialist i pedodonti vid Odontologiska fakulteten vid Universitetet i Oslo, om några av de vanligaste frågorna föräldrar har kring tandsprickning. Här är hennes svar:
1. När får barn sina första tänder?
De flesta barn får sina första tänder mellan 6 och 10 månaders ålder, men det finns stora individuella variationer. Vid 2½ till 3 års ålder har de flesta barn fått alla sina 20 mjölktänder.
Vissa barn föds med en eller flera tänder. Dessa tänder har ofta dåligt utvecklade rötter och sitter löst, vilket gör att de enkelt kan tas bort. Sådana tänder bör alltid undersökas av en tandläkare för att förhindra att de lossnar och sväljs eller, i värsta fall, hamnar i luftvägarna. Om en sådan tand tas bort kommer platsen att förbli tandlös tills de permanenta tänderna bryter fram, vanligtvis runt skolstarten.
Det förekommer också att barn saknar tänder, får dubbla uppsättningar av vissa mjölktänder eller att tänderna växer samman. I de flesta fall är detta inget att oroa sig för, men det kan vara bra att kontakta tandvården för rådgivning. Detsamma gäller om barnet skadar sina mjölktänder, till exempel vid ett fall. Då är det viktigt att få skadan undersökt för att kontrollera om det finns underliggande skador eller inflammation.
Det är ingen fördel att få tänder tidigt. Faktiskt kan det vara en fördel att tänderna kommer senare, eftersom barnet då är större och bättre kan hantera obehaget.
2. Hur märker jag att tänder är på väg?
Många barn upplever obehag och klåda innan tänderna bryter igenom. De kan dregla mycket och bita på leksaker eller sina egna händer. Ibland kan man se små knölar på tandköttet, som ibland är blodfyllda. En sval bitleksak kan lindra obehaget (observera: inte kallare än en kall trasa, undvik frysta föremål då de kan vara för kalla).
3. Varför vägrar mitt barn att amma i samband med tandsprickning?
När barnet har obehag i munnen kan det undvika aktiviteter som förvärrar detta. Sugandet vid amning kan öka blodflödet till tandköttet, vilket kan vara obehagligt. Det kan hjälpa att amma när barnet är avslappnat och sömnigt. Du kan också pumpa mjölk för att upprätthålla produktionen tills barnet vill amma igen.
Vissa barn biter också under amningen, vilket kan vara smärtsamt. Oftast händer detta bara en eller två gånger innan barnet förstår att bröstet inte är en bitleksak. Om det fortsätter kan det vara nödvändigt att skydda sig eller pumpa under några dagar.
4. Hur kan jag lindra klådan?
Bitleksaker kan vara en bra investering. Många tandborstar för små barn har en mjuk borst i ena änden och en bitleksak i den andra. Det kan vara bra att låta barnet använda den när klådan är som värst. Detta kan också hjälpa barnet att vänja sig vid borst i munnen, vilket är en fördel när det är dags att börja borsta tänderna.
De flesta barn börjar med fast föda runt den tid de får sina första tänder, och det kan vara skönt att gnaga på mat. Men var försiktig så att barnet inte får i sig bitar som kan fastna i halsen eller, i värsta fall, hamna i luftvägarna.
Det har förekommit diskussioner kring användningen av Dentinox vid tandsprickning. Det är ett lokalbedövande medel som appliceras på barnets tandkött. Vissa barn har reagerat på den aktiva substansen i Dentinox – bensokain. Generellt avråds det från att använda medlet, men koncentrationen varierar mellan produkter i Sverige och andra länder. I USA har man sett allvarliga reaktioner, där medlet är mer koncentrerat än det som säljs här. Köp inte sådana produkter utomlands. Om du ändå väljer att använda Dentinox till ditt barn bör du begränsa användningen så mycket som möjligt, eftersom medlet kan vara skadligt i stora mängder. Det är troligtvis inte särskilt effektivt, och effekten försvinner snabbt.
Läs också: När kan barnet sitta?
5. När ska man börja borsta tänderna?
Låt gärna barnet leka med tandborsten redan innan de första tänderna bryter igenom, så att det blir en del av den dagliga rutinen. Då blir övergången till tandborstning mindre dramatisk. Från och med den första tanden ska tänderna borstas morgon och kväll med fluortandkräm. Det räcker med en liten mängd tandkräm – ungefär storleken av barnets lillfingernagel. Det är extra viktigt att borsta noggrant när barnet börjar få kindtänder.
Det är inte nödvändigt att ge barnet fluortabletter innan du har diskuterat det med tandvården. Endast barn med ökad risk för karies behöver extra fluor utöver fluortandkräm, så behovet bör alltid bedömas innan man ger fluor.
När barnet får tänder är det också dags att vänja det vid att dricka vatten som törstsläckare – särskilt på natten. Det är möjligt att få hål i alla tänder – även de första mjölktänderna. Det är föräldrarnas ansvar att se till att det inte blir hål i tänderna, och tandborstning två gånger om dagen (morgon och kväll) med fluortandkräm är viktigt. Om barnet är ofta sjukt eller om du misstänker att barnets tänder har tagit skada, bör du kontakta tandvården. Vissa barn behöver extra uppföljning för att undvika karies.
Barn kan ammas på natten även efter att tänderna har kommit, men amningen bör begränsas eftersom det finns lite forskning om konsekvenserna av nattamning och karies. På natten har vi mindre saliv i munnen, och bröstmjölk är söt, därför bör amningen begränsas.
Om barnet stänger munnen och vägrar när tandborsten närmar sig, ge inte upp. Tandborstning är något som måste göras. Det är ett större övergrepp att inte ta hand om barnets tänder än att försiktigt insistera på tandborstning. Ha gärna barnet i knät när du borstar tänderna – då känner sig barnet tryggt, och du har god översikt.
Det finns mycket du som förälder kan göra för att göra tandborstningen till en lek. Det finns till exempel appar för tandborstning som underhåller barnet och räknar ner tiden.
Hur lång tid man ska lägga på tandborstningen varierar beroende på hur lätt det är att komma åt och hur många tänder barnet har. Se till att du borstar noggrant på alla ytor. Använd en tandborste med mjuk borst och inte för stor.
