Varför blir vissa extremt illamående?

Vem löper större risk att drabbas?

Alla gravida kan få hyperemesis gravidarum, men vissa har en högre risk.

Ärftlighet har betydelse. Om ens mamma eller syster har haft extremt graviditetsillamående kan risken vara förhöjd.

Risken är också större för den som själv har haft hyperemesis under en tidigare graviditet. Även den som väntar tvillingar eller fler barn har en ökad risk.

Men det går inte att i förväg säga säkert vem som kommer att drabbas. Många som får hyperemesis har inga kända riskfaktorer.

När ska man söka vård?

Det är viktigt att söka hjälp i tid om illamåendet blir så svårt att det är svårt att få i sig mat och dryck.

Kontakta en barnmorskemottagning eller vårdcentral så snart som möjligt om du:

– Inte får behålla mat eller dryck.
– Går ner i vikt på grund av illamåendet.
– Kräks upprepade gånger och har svårt att fungera i vardagen.
– Kissar betydligt mindre än vanligt eller har mycket mörk urin.
– Känner dig mycket svag eller yr.

Vid kraftig påverkan på allmäntillståndet, svimning eller andra akuta symtom behöver du bedömas skyndsamt.

Du behöver inte vänta tills du blivit uttorkad eller gått ner mycket i vikt innan du ber om hjälp.

Är du osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Vilken behandling finns?

Det finns behandling som kan lindra besvären, och vilken hjälp som behövs beror på hur svårt illamåendet är.

Vid lindrigare graviditetsillamående kan det ibland hjälpa att äta små portioner ofta, dricka lite åt gången och undvika sådant som förvärrar illamåendet. Men vid hyperemesis räcker sådana råd ofta inte till.

Läkemedel mot illamående är en viktig del av behandlingen. Det finns flera alternativ som kan användas under graviditeten efter medicinsk bedömning. Ibland behöver man prova olika läkemedel eller kombinera behandlingar för att få tillräcklig effekt.

Om den gravida inte får i sig tillräckligt med vätska kan det behövas dropp. Vården kan också kontrollera saltbalansen och bedöma näringsintaget.

Vid långvariga eller mycket svåra besvär kan ytterligare näringsbehandling behövas, exempelvis genom en sond. Vid kraftig uttorkning eller andra komplikationer kan sjukhusvård vara nödvändig.

Den som under längre tid fått i sig mycket lite näring kan också behöva tillskott av vitamin B1 (tiamin) som en del av behandlingen.

Målet är att lindra illamåendet, förebygga komplikationer och göra det möjligt för den gravida att få i sig tillräckligt med mat och dryck.

Extremt graviditetsillamående påverkar hela vardagen

Att må illa nästan hela tiden kan vara mycket påfrestande. För den som har hyperemesis kan vanliga vardagssysslor bli omöjliga. Arbete, familjeliv och sociala aktiviteter kan påverkas under lång tid.

Det kan också vara svårt för omgivningen att förstå hur allvarliga besvären är. Eftersom vanligt graviditetsillamående är så utbrett finns en risk att den som drabbas får höra att det är något man bara måste stå ut med.

Men hyperemesis gravidarum är ett medicinskt tillstånd som kan kräva behandling och uppföljning.

Det är viktigt att få stöd, både från vården och från närstående. Ingen ska behöva vänta med att söka hjälp för att illamående anses vara en normal del av graviditeten.

Källor: 1177 – Graviditetsillamående, Royal College of Obstetricians and Gynaecologists (2024): The Management of Nausea and Vomiting of Pregnancy and Hyperemesis Gravidarum och Jansen med flera (2021): The Windsor definition for hyperemesis gravidarum

Läs också:

Gravid och illamående – vad bör du äta?

Graviditetsillamående – råd som kan hjälpa

46 tankar du känner igen om du mått illa som gravid

Tankar och känslor under graviditeten

Graviditet, hormoner och ilska