FörlossningFörlossningens faserTa hål på fosterhinnorna – varför och hur?

Ta hål på fosterhinnorna – varför och hur?

Barnmorskan använder en amnihook om hon behöver ta hål på fosterhinnorna för att få vattnet att gå. Foto: Ragna T. Larsen
Av Bebisvarlden 2030Uppdaterad 12.10.26
Vanligtvis går vattnet under den aktiva fasen av förlossningen, men inte alltid. Ibland börjar hela förlossningen med vattenavgång, några få barn föds i en intakt fosterhinna och ibland tar barnmorskan hål på hinnorna under förlossningens gång. Här förklarar vi hur det sistnämnda går till, och varför det görs.
[snd_advert]

Det allra vanligaste är att det går hål på hinnorna, och att vattnet därmed går, under den aktiva fasen av förlossningen. Ibland börjar hela förlossningsprocessen med att vattnet går, även om det är vanligast att det börjar med värkar. Det är sällsynt att en baby föds i en intakt fosterhinna. Då ligger alltså babyn fortfarande inne i fosterhinnan med vatten, som den har legat i inuti livmodern, när den kommer ut.

Läs också: Så fick din baby plats i magen

Tar hål på hinnorna om det går långsamt
Vanligen fortskrider förlossningen fint när den väl har satt igång. Det innebär att livmoderhalsen öppnar sig successivt, och babyn tränger gradvis längre ned i bäckenet vartefter som värkarna byggs upp och kommer tätare och tätare.

Men ibland kan det stanna upp lite grann, och inte fortsätta som förväntat. Då får man prova olika sätt att få i gång förlossningen igen. Kanske behöver mamman lite extra energi i form av mat, dricka och/eller vila? Kanske behöver hon byta ställning för att få mer hjälp av tyngdkraften? Kanske hjälper det att tömma urinblåsan för att få mer utrymme i bäckenet?

När en förlossning går trögt är personalen ganska kreativ för att få i gång förloppet igen. Men ibland måste man göra mer än det som nämns ovan. Ibland kan barnmorskan eller läkaren föreslå att ta hål på fosterhinnorna för att hjälpa förlossningen framåt. När vattnet går kan värkarna bli kraftigare och mer effektiva, men det är inte säkert att förlossningen går snabbare. Hur stor effekt åtgärden får varierar från person till person.

Läs på 1177: Igångsättning av förlossningen

Vad kontrolleras innan man tar hål på fosterhinnorna?

Innan barnmorskan eller läkaren tar hål på fosterhinnorna görs en bedömning av hur förlossningen fortskrider, hur barnet ligger och hur långt ned barnets huvud har kommit i bäckenet.

Det är särskilt viktigt att kontrollera att barnets huvud ligger tillräckligt långt ned, eftersom det annars finns en ökad risk att navelsträngen glider ned framför barnet när fostervattnet rinner ut.

[snd_advert]

Du ska få information och möjlighet att samtycka

Innan fosterhinnorna tas hål på ska du få veta varför ingreppet föreslås, vilken effekt man hoppas uppnå och vilka risker eller nackdelar som finns.

Du har rätt att ställa frågor och vara delaktig i beslutet. Precis som vid andra medicinska ingrepp krävs ditt samtycke innan åtgärden utförs.

Om du är osäker kan du be barnmorskan eller läkaren förklara vilka alternativ som finns och vad det kan innebära att avvakta.

Hur går det till när man tar hål på fosterhinnorna?

Barnmorskan eller läkaren för in ett tunt instrument med en liten krok i änden genom slidan och gör försiktigt hål på fosterhinnorna. Då börjar fostervattnet rinna ut.

Man försöker oftast att ta hål på hinnorna i en värkpaus men ibland behöver hinnan vara mer utsträckt eller uppblåst och då väntar man hellre in en värk. Det är som att ta hål på en ballong – det är lättare när den är uppblåst.

Själva hålet i fosterhinnorna gör inte ont, eftersom hinnorna saknar smärtkänsel. Däremot kan undersökningen och ingreppet kännas obehagliga. När vattnet har gått kan värkarna bli kraftigare och upplevas som mer smärtsamma.

När det går hål på hinnorna kommer det oftast att rinna lite fostervatten under resten av förlossningen. De flesta har därför en binda på sig efteråt, och en del har det förstås redan innan man tar hål på hinnorna.

Finns det några risker eller nackdelar?

Att ta hål på fosterhinnorna är ett vanligt ingrepp inom förlossningsvården, men det finns också risker och nackdelar.

När vattnet har gått kan värkarna bli kraftigare och upplevas som mer smärtsamma. Det finns också en ökad risk för infektion ju längre tid som går efter vattenavgången.

En ovanlig men allvarlig komplikation är navelsträngsframfall. Det innebär att navelsträngen glider ned framför barnet och riskerar att komma i kläm.

När fosterhinnorna väl har öppnats går det inte att ångra ingreppet. Därför behöver fördelarna och riskerna vägas mot varandra innan det utförs.

Andra skäl att ta hål på hinnorna

Det kan också finnas medicinska skäl att ta hål på hinnorna så att vattnet går. Ibland används det som ett sätt att sätta igång förlossningen. Det kan också handla om att man behöver kontinuerlig övervakning av babyns hjärtljud via en elektrod som fästs på babyns huvud. Då måste vattnet först ha gått.

Det finns också andra, lite mer ovanliga skäl till att man gör så att vattnet går, men det vanligaste skälet är att förlossningen går långsammare än önskat och att man vill att värkarna ska bli effektivare.

Källor: Barnmorska Ragna T. Larsen, Mamastork, 1177: Igångsättning av förlossningen, SFOG – Riktlinje för induktion av förlossning samt 1177: Samtycken i vården

Följ bebisens utveckling:
Ladda ner appen

Vad tyckte du om artikeln? 
Föregående artikel
Nästa artikel

Senaste artiklarna:

Julböcker skapar magiska lässtunder

Läs in julen Det är något alldeles speciellt med julberättelser. Berättelser om jultomten, glittrande julgranar, snötäckta landskap och människor och djur som gör sig redo...