UtvecklingFysisk utveckling och skötselBebisens väg till att själv kunna hålla huvudet uppe

Bebisens väg till att själv kunna hålla huvudet uppe

Magläge är viktigt för att barnet ska bli tillräckligt starkt för att kunna hålla huvudet uppe själv. Illustration foto: iStock
Av Janet Molde Hollund Uppdaterad 08.11.23
Ett nyfött barns huvud är stort i förhållande till resten av kroppen och det tar tid innan den lille kan hålla upp huvudet på egen hand. Det finns många anledningar till varför det är viktigt att du stödjer ditt barns kropp och huvud – tillräckligt länge.

Du kanske har sett små bebisar ligga på sin mammas bröst, på golvet eller på skötbordet och vingligt lyfta upp sina huvuden.
”Ett nyfött barn är bra på att sträcka ut nacken när resten av kroppen får bra stöd. Men det är inte en fungerande och stabil huvudkontroll”, säger Kristin Snøan, chef för yrkesgruppen för barn- och ungdomsfysioterapi i Norges fysioterapeutförbund.

Stelhet i kroppen

”När barnet får mindre stöd än det behöver för att hålla emot tyngden styvnar andra muskler och leder”, förklarar Snøan.

På så sätt kan du hjälpa barnet att träna på att ligga på mage.

Vad får det för konsekvenser?

Hon känner inte till någon forskning som visar att det kan få bestående konsekvenser för barnet att inte stötta upp huvudet.
”På kliniken ser vi barn som har ont i muskler i nacke och bröstrygg. En av åtgärderna skulle kunna vara vägledning om att stötta upp barnet i förhållande till aktuell ålder och motorisk nivå”, säger Snøan.

Anne Marte Enne Haug, specialist på barn- och ungdomsfysioterapi och professionell samordnare i Stavanger kommun, säger att det också kan öka sannolikheten för en sidoskillnad i muskelstyrka i kroppen.
”Föräldrar föredrar ofta att bära sitt barn på ett visst håll och ofta lutar barnets huvud och kropp mer åt ena sidan eller ställer asymmetriska krav på styrka”, säger Haug.

Hur stöttar man upp huvudet?

Hur huvudet ska stöttas varierar beroende på barnets position, om det exempelvis bärs över föräldrarnas axlar, ligger i ditt knä eller bärs i bärsele.
”En lätt hand runt bakhuvudet som stöttar och fångar upp okoordinerade rörelser fungerar ofta bra. Lika viktigt som att stödja barnets huvud är att samtidigt ge ett bra stöd till överkroppen”, säger Haug.

Gradvis mindre stöd

Hon förklarar att från det att barnet är nyfött tills det är ungefär tre månader sker en gradvis ökning av styrkan och kontrollen över barnets huvud. Detta gör att barnet behöver mindre och mindre stöd.
”I upprätt ställning har de flesta barn tillräckligt bra huvudkontroll för att hålla huvudet uppe även när de är runt tre månader gamla. Men detta varierar från barn till barn – och den normala variationen är stor. Innan barnet har kontroll gör det ofta små rörelser med huvudet – lite hackspettsrörelser", säger Haug.

Haug säger att tecken på huvudkontroll är att barnet håller huvudet stadigt och lugnt och kan utan bekymmer rotera det åt sidorna.

Var dock noga med att läsa instruktionerna på den sele/bärsele du använder så att du vet vilka rekommendationer som gäller för den produkt du använder.

Prematura barn kan vara senare

”För tidigt födda barn kan behöva lite mer tid innan de behärskar magläge”, säger Kristin Snøan.

Om du har ett barn som har sovit mycket eller varit sjukt kan det också påverka tiden för när barnet stadigt ligger i magläge. För träning ger färdighet.


Tumregel fyra månader

”Ett friskt barn som föds efter en fullgången graviditet kommer att kunna ligga bra i bukläge när det är runt fyra månader, samtidigt som det stödjer sig på armarna”, säger Snøan.
”Visst finns det individuella skillnader, men vi har ungefär fyra månader som tumregel. De tidigaste barnen, som är stadiga, har legat mycket på mage och varierat sina rörelser. De kanske kan göra det när de är tre och en halv månad gamla. Andra kanske är fyra och en halv månad innan de behärskar samma sak”, säger hon.

När finns det anledning till oro?

”Om ditt barn är fyra månader och inte har kapacitet eller visar intresse för att stödja överkroppen på armarna kan det vara bra att kontakta BVC. Tillsammans med föräldrarna kan de bedöma om det finns behov av en remiss till en fysioterapeut”, säger Snøan.

Bebisar ska aldrig sova i magläge
Kom ihåg att bebisar inte ska sova på mage. Detta för att förhindra plötslig spädbarnsdöd.

Färdighet som behöver övas

Haug förklarar att barnet behöver koordinera nacke och nackmuskler för att ha kontroll över huvudet. Mycket av träningen för att kunna hålla huvudet även i upprätt läge sker i andra ställningar.

”Det är viktigt att barnet från tidig ålder får ligga på mage och rygg och dessutom får vara i olika ställningar när det blir buret. Från födseln kan barnet ligga på mage i vaket tillstånd för att stärka nackmusklerna. När barnet ligger på rygg utmanas främst musklerna på framsidan av kroppen”, säger Haug.

Hon säger att det i början är en utmaning att överhuvudtaget hålla kroppen stabil i liggläge. Till exempel kommer bebisen inte att kunna hålla huvudet i mittläge utan hjälp. Gradvis blir barnet starkare och kan hålla balansen samtidigt som det vrider huvudet i önskad riktning.

Träna många gånger om dagen

”Bebisen kan ligga på mage minst fem omgångar varje dag, gärna fler. I början kan det inte klara länge åt gången – kanske bara en minut. En så här liten bebis kommer aldrig att kunna hålla huvudet i tio till femton minuter. För att få en harmonisk och skön känsla av att ligga på mage är det bättre att ha många och korta stunder med magliggande. Ju fler små repetitioner desto bättre – det är bättre med fem gånger en minut än en omgång på fem minuter”, säger Snøan.

Gradvis mindre stöd
”I början, när bebisen är som svagast, behöver den mycket stöttning. Så småningom kan barnet få större utrymme att använda musklerna själv, samtidigt som den vuxne har en stödjande hand nära för att fånga upp eventuella okontrollerade rörelser och ge stöd när barnet blir trött”, säger Anne Marte Enne Haug.

Mer variation i rörelserna tidigare

Snøan säger att ju mer rörelseerfarenhet barnet får, desto snabbare kan man förvänta sig att barnet får bättre kontroll över huvudrörelser.
”På 70-talet vändes bebisar från rygg till mage flera gånger vid varje blöj- och klädbyte, så att snören och band kunde knytas fram och bak. Nu är allt mycket lättare. Bodys kan dras över huvudet och blöjorna är lätta att byta. Det gör att man kanske måste tänka mer på att det är viktigt att öva på att ligga på magen”, säger Snøan.

Så här tränar du med bebisen

Magläge är inte bara när barnet ligger på golvet. Bebisen kan till exempel träna magläge på skötbordet, när vuxna har bebisen på bröstet, i knät, över armen eller axeln. Blir bebisen lätt uttråkad? Här är några tips på vad du kan göra för att få ditt barn att klara en lite längre stund:


  • Prova gärna på en yta som inte är så slät (t.ex. en yogamatta), så att det är lättare att få stöd med armarna utan att de glider.

  • Bebisar vid två eller tre månaders ålder tycker om ansikten, kontraster och ljud. Sitt så att du är i ögonhöjd med bebisen, så att bebisen kan få ögonkontakt med dig. Det kan du till exempel göra vid soffkanten, skötbordets ände eller på köksbordet.

  • När barnet är runt fyra månader kan du sätta en spegel framför barnet så att det kan se sig själv. Använd gärna även leksaker med starka färger, gärna i grundfärger eller kontraster som svart/vitt. Bebisar i den här åldern gillar också ljus och ljud.



Ha inte för bråttom

Kristin Snøan säger att föräldrar inte får förvänta sig för mycket av barnet för tidigt.
”Vi ser ofta att föräldrar ställer för stora krav på den lilla bebisen – de förväntar sig mer. Det är jättebra om man ser till att bebisen får den stimulans den behöver, men varje barn måste också få följa sin egen takt”, säger hon.

Så mycket magläge på ungefär sex månader:
”När barnet är ett halvår ska det tillbringa upp till hälften av sin vakna tid i magläge. Kom dock ihåg att detta inte är något som sker automatiskt den dag barnet fyller sex månader. Det handlar om träning över tid”, säger Kristin Snøan.

Samtidigt har Snøan intrycket att vardagen på mammaledighet har förändrats mycket de senaste 10-15 åren.
”Många är mer ute på olika aktiviteter, som babysim, caféer och babymassage. Mycket är både bra och trevligt både för mamma och barn. Men det kan också innebära mer stress än vad både vuxna och barn behöver. Ur ett utvecklingsperspektiv tror vi att barnet får för lite tid att vara på golvet och att man inte uppmärksammar bebisen lika mycket”, säger Snøan.

För hon påpekar att bebisen ofta inte får det lugn och den träning den behöver om blöjbyten sker i skötrum, i vagnen eller i bilbarnstolen.
”Är man på resande fot har man inget bra rum med behaglig temperatur där barnet kan ligga och mysa utan blöja”, säger Snøan.

Huvudet när barnet ligger i bärsele

Många tycker att bärselar är ett bra komplement till vagnen. Men barnet måste kunna hålla upp huvudet redan innan du vänder barnet framåt.
”Koordinerad användning av nackmusklerna sker ofta under barnets tredje levnadsmånad. Det innebär att barnet kan hålla huvudet stabilt i upprätt läge och fritt vända på huvudet för att följa ljud och synliga stimuli. Men även då kan det bli lite ryckiga rörelser då och då”, säger Haug.

”När barnet kan ligga stadigt på mage samtidigt som det stödjer sig på armarna och fritt kan vända huvudet från sida till sida är det redo att vändas runt i en bärsele. Det är oftast när barnet är mellan tre och fyra månader, men kom ihåg att det är en stor variation”, säger Snøan.

Hur länge kan barnet sitta framåt i bärselen?

”Om barnet är bekvämt och vant vid att vara i bärselen kan det lätt vara en halvtimme eller mer i bärselen. Det finns ingen absolut gräns för hur länge, det är barnets reaktioner som avgör när det räcker. Barnets ålder är också avgörande. Ett litet barn har en kortare uthållighet. Om barnet trivs och somnar går det också bra, så länge barnet ligger vänt mot mamman, eller den som bär, och har bra stöd i bärselen. Men tänk på variation när barnet är vaket”, säger Snøan.

Hon understryker att det är variation som driver barnets utveckling framåt.
”Ju längre barnet ligger i bärselen, desto mer tid kommer det att ta från de andra ställningarna”, säger Snøan.

En annan sak att tänka på när barnet ligger framåtvänd i bärselen är att man förlorar möjligheten att se barnets reaktioner på stimuli i omgivningen.
”Man ser inte om barnet är trött eller verkar stressat. Små barn upplever också omvärlden genom förälderns tolkningar”, påpekar Snøan.

”Det finns ingen regel på hur länge barnet får sitta i bärsele. Från tre månaders ålder kan du prova dig fram. Du ska vara säker på att barnet får bra stöd för resten av kroppen och den vuxne kan lägga en stödjande hand på barnets bröstkorg – utöver det stöd barnet har i bärselen. Även då måste man observera barnet för att se om huvudet hålls stadigt och rörelserna är fria. Ett argument för att begränsa tiden man sitter framåtvänd i början är alla intryck barnet har att bearbeta”, säger Haug.

Råd i samband med att vända barnet i bärselen:

Du kan överväga att vända barnet i bärselen från cirka 3 månaders ålder (se förklaring om hur man bedömer om barnet är tillräckligt starkt). En förutsättning är givetvis att du använder en sele som är anpassad för att användas framåtvänd. Det betyder inte att barnet från och med nu bara ska sitta framåtvänd. Det behöver vara en gradvis process att starta efter att ha övervägt:

1. Har barnet alla färdigheter för att vara framåtvänd?

2. Finns det någon anledning att vända barnet, till exempel obehag av att vara placerad inåtvänd? Om barnet är bekvämt med huvudet vänt mot mamman så är det jättebra att fortsätta med det. Det finns ingen anledning att vända barnet bara för att det blir äldre om barnet trivs bra i den position han har.

3. Är barnet trött? Om barnet ska sova är det inte lämpligt att sitta framåtvänd i bärselen. Barnet vilar utan tvekan bättre med ansiktet och kroppen mot sina föräldrar och får betydligt bättre stöd.

4. Kommer barnet att få för mycket stimuli om det sitter framåtvänt? För de minsta barnen blir det naturligt att börja vänja sig vid framåtriktat bärande hemma i lugn miljö. Stäng av skärmar och annat som flimrar och blinkar. Många väljer att vända på barnet för att de blir mer nyfikna på att se sig omkring och inte längre är nöjda med utsikten inåt. De behöver ofta bäras av sina föräldrar ibland eftersom de är rastlösa av olika anledningar. Då kan det vara en bra avlastning att kunna lägga dem i en framåtvänd bärsele, så länge de motoriskt klarar det, för att ge en ergonomiskt bra avlastning för föräldrarna. Då kan föräldrar hellre stötta barnet med händerna utan att det tar så mycket på krafterna.

Jag skulle inte rekommendera framåtriktad bärsele i köpcentrum eller andra ställen med mycket främmande stimulans för de minsta. Föräldrarna får bedöma var gränserna går för sina barn och hur mycket intryck de tål. En barnvagn är i många fall ett bättre alternativ där föräldrar och barn kan ha ögonkontakt och föra en trygg dialog.

Källa: Anne Marte Enne Haug, specialist i barn- och ungdomsfysioterapi

OBS! Kom ihåg att kontrollera vilka rekommendationer för användning som finns i bruksanvisningen på den bärsele du använder.

Följ bebisens utveckling:
Ladda ner appen

Vad tyckte du om artikeln? 

Senaste artiklarna: